Körsbärskornell

Kärsbärskronellens bär mognar i  augusti -  september

Körsbärskornell (Cornus mas)

Blommar på bar kvist i slutet av april

Långt tillbaka i min gärning som parkarbetare arbetade jag tillsammans med en riktig ålderman i yrket. Tror faktiskt jag  lärde det mesta som jag nu bär med mej i trädgårdskunskap av honom. Hur som helst så plockade han varje höst bär av just Körsbärskornell (Cornus mas) för att göra likör. Körsbärskornellen är en riktig rikblommande och tidigblommande buske som dessutom har goda bär (viktigt dock att de är röda och riktigt mogna för att de ska vara goda). Den blir mellan 4 -6 meter hög och är härdig upp till zon IV. För utom likör och det faktum att de används till s.k. cocktailbär lär det gå utmärkt att göra saft, sylt och marmelad av bären.

Rosenflockel

En riktig höjdare i sensommarens och höstens perennarabatt är Rosenflockel (Eupatorium maculatum "Atropurpureum"). Växer naturligt i Nordamerika, trivs i mullrik och fuktig jord och blir runt två(!) meter hög. Färgen på blomvipporna är gammelrosa alternativt vínröda och hör till fjärilarnas absoluta favoriter i trädgården. Denna gigant när det gäller perenner växer med tiden till en ansenlig rugge.

Violruta

Förra veckan fick jag binda upp ett gäng violrutor som halvlåg i Vasaparken mot Kopparbergsvägen.   Violrutan (Thalictrum delavayi) kommer ursprungligen från sydvästra och centrala Kina. I en sky av gracila ljust lila blommor på en cirka meterhög lång stängel trivs den i sol - halvskugga och blommar i juli - augusti. Av namnsorterna hör "Thalictrum delavayi "Hewitts double" till de "utsökta" enligt erkänt duktiga Zetas Trädgård!

Solbrud

Höstrabattens soligaste brud måste vara Helenium! En höjdare bland höstens perenner; kan bli allt från 60 cm upp till 2 meter och finns i alla nyanser mellan gul och mörkaste röd! Härstammar från Nordamerikas prärier och trivs i soliga lägen. Med tanke på höjden kan uppbindning vara på sin plats! Som det latinska namnet antyder; Helenium autumnale: så blommar den på hösten; mer precist juli - september.

Höstanemon

Ytterligare en goding som kan sorteras in under avdelningen sensommar eller höstblommande perenner är Höstanemon (Anemone hupensis). Den går in under avdelningen för tåliga, anspråkslösa och högresta perenner! Blommar från augusti till långt in i oktober, oftast i vita och ljusrosa nyanser och blir mellan 80 - 150 cm hög.

Höstflox

Just i skarven mellan sommar och höst blommar den som intensivast. Höstflox (Phlox paniculata) kan utan tvekan tillskrivas epitetet "en av de tacksammaste höstblommande perennerna"! Den blir runt metern hög och finns i "hur många färgnyanser som helst". En färgklick i trädgården då det flesta andra perennerna blommat över. En av nackdelarna med höstflox är att de kan angripas av mjöldagg som gör att bladen ser tråkiga ut! Torka är höstfloxens värsta fiende!

Röd rudbeckia

Echinacea purpurea "Magnus"

"Magnus"

"Sunset"

"Alba"

"Magnus"

Echinacea purpurea är det latinska namnet på röd rudbeckia eller om Ni så vill röd solhatt. Mest känd kanske som lindrande naturläkemedel mot förkylning. Den röda rudbeckian blir runt metern hög och blomman cirka 12 cm i diameter. Sorten Echinacea purpurea "Magnus" blev "årets perenn" 1998 och är ansedd som den förnämsta sorten av röd solhatt. På senare år har en mängd namnsorter kommit i olika former och färgnyanser; t.ex vit "Alba" och orange "Sunset".

Strålrudbeckia

Ännu en av sensommarens riktiga solstrålar: Strålrudbeckia (Rudbeckia fulgida). Den blir uppemot 60 cm hög härstammar från Nordamerika och blommar från augusti tills frosten nyper den. En av de absolut finaste senblommande perennerna!

Höstrudbeckia

Det man  kan konstatera när det gäller höstrudbeckia är att den behöver bra stöd för att överleva! Ofta ser man den stå och vaja i vinden vid någon faluröd stuga och lysa med sina guldgula blommor. Kanske som sensommarens sista värmande solstrålar. I vilket fall som helst är höstrudbeckian väldigt dekorativ även som snittblomma i en vas om man nu skulle missa uppbindningen. På latin heter den "Rudbeckia laciniata var. hortensia", gillar ett soligt läge, sprider sej lätt och kan bli uppmot två(!) meter hög!

Såpnejlika

Namnet till trots är såpnejlikan ingen "riktig" nejlika.  Såpnejlik heter på latin Saponaria officinalis, släktet nejlikor heter på latin "Dianthus". Namnet såpnejlika har sin naturliga förklaring i att roten förr användes som tvättmedel istället för såpa! Hoffberg (1792); "Decokten af  sönderskurna roten loddrar sig som såpa, renar kläder, borttager flottfläckar och kan brukas till twätt." Den förekommer ofta runt torp och annan kulturpåverkad mark. Sprider sej väldigt lätt med rotutlöpare och är svår att "rota ut" om man nu tröttnar på den. Blir mellan 30 - 90 cm, lättodlad och doftar som mest på kvällen. Som odlad är det den dubbelblommande vita varianten med en lätt rosa ton som är vanligast.

Höstgullris

Nu på sensommaren blommar höstgullriset (Solidago gigantea ) som bäst. Odlas som prydnadsväxt i trädgårdar men förekommer också förvildad i stor omfattning. Gula vippor på en stjälk som kan bli uppemot två meter hög, kan förväxlas med kanadensiskt gullris som dock blir något lägre. Hur som helst så sprider den sej väldigt lätt och är nästan som finast när den är i knoppstadiet!