1958 flyttade Stadsträdgården till Björnövägen och 2008 upphörde odlingen, m a o så odlades blommor där i femtio år. De senaste tre åren har den mest fungerat som förvaring till stora växter och lagring av penseer och sommarblommor när dessa levererats. Min första kontakt med Stadstrg. var då jag i början av 80-talet fick hjälpa till att skola plantor där. Nu sisådär 30 år senare kan jag bara konstatera att sagan är all. Fredagen den 4:e november slogs portarna igen för gott! Lagerträd och palmer är numer utlokaliserade till Lögarängsbadet, övriga stora växter finns förvarade i ett förråd på Tunbytorp. Vad som händer nästa år när penseer och sommarblommor kommer och ska ställas ut och vattnas är skrivet i stjärnorna. Jag tycker det är en smärre skandal att en stad av Västerås storlek inte har råd att hålla sej med en egen Stadsträdgård! Hur det blir med vår fortsatta existens får vi reda på i början på december eftersom verksamheten är utlagd på räkning. Livet går vidare...
Hej stötte på ditt inlägg när jag satt och letade på google om Stadsträdgårdens död. Hur är det möjligt tänkte jag att man la ner den! I den här tiden! När trädgårdsintresse och intresse för det gröna är så stort? Det värker i hjärtat på mig varje gång jag tänker på det. Vad var det som fick kommunen att ta detta beslut? Vet du mer? Med vänlig hälsning Johannes/ Farbror Grön
SvaraRadera