Rödek

Rödeken (Quercus rubra) har trevliga höstfärger långt in i november...

...från orange över scharlakansröd...

...till bronsfärgat!

Tre trevliga eklöv med: rödek, det konstiga eklövet i mitten samt den "vanliga" eklövet till höger.

Rödek (Quercus rubra)  har den gångna veckan varit föremål för framkomlighetsbeskärning från min sida. Trots att vi nu är halvvägs in i november så bjuder de på finfina höstfärger. Den kan hos oss bli mellan 20 - 25  meter högt och är härdig i zon  I - IV. Rödeken kännetecknas av att bladen är större och flikigare  än på den "vanliga" eken samt höstfärgen som varierar mellan orange till scharlakansröd. En relativ nykomling i Västerås fauna som jag trycker på "Gilla"-knappen för!

Daglilja (Hemerocallis) - "Årets perenn" 2013

Gul daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus)...

...som jag minns dom från barndomen...

...numer finns samma godingar...

...vid torpet i Dalarna.

I Västerås Botaniska Trädgård...

...växer dessa skönheter...

...vid den gamla fontänen...

...och höjer "Botan´s" mervärde i mitt tycke!

Daglilja (Hemerocallis) tillhör en av mina absoluta favoriter på perennfronten - därför är det litet extrakul att den blir "Årets perenn " 2013! Minns att det fanns dagliljor vid fågelbadet där jag växte upp i Ljusne! Ja, nu växte jag väl inte upp vid fågelbadet precis...men Ni förstår säkert vad jag menar! Brukssamhället Ljusne i hjärtat av Hälsingland var en idyll ända tills de olika industrierna delades upp och såldes ut i vanlig ordning...På den gamla goda tiden när jag bodde där - på -50 och 60-talet fanns "Disponentsvillan" med tillhörande trädgård och växthus nästan i Viktoriansk stil. Det känns som en ren ynnest att få ha växt upp i den miljön! Allt vad gäller växthus och trädgård som f ö låg som på en liten ö ut i Ljusnan jämnades med marken till förmån för en kraftverksdamm när det nya kraftverket byggdes i början av -70-talet! Nog om detta intrikata spörsmål - vad vore väl livet utan dessa perenna skönheter som lystrar till namnet Dagliljor?

Slånbär - the hard way

Slånbär (Prunus spinosa)...

...som blommar i början av maj...

...och rikblommande är bara förnamnet!

Slånbäret kan användas både till safttillverkning samt att smaksätta starkare drycker!

Veckan som gick var en vecka som gick i de vassa tornarnas tecken! Cyklandes hem från jobbet en kväll  passerade jag ett ställe där det hade röjts slånbär under dagen - och gissa vem som fick punka på däcket som  i det närmaste skulle vara omöjligt att få punktering på?! Slånbär (Prunus spinosa) är en vanlig och oftast ganska trevlig syn här runt Mälaren - i detta fall mindre trevlig! På vårkanten - i början av maj - brukar den visa sej från sin allra finaste sida med en blomning som slår det mesta i mitt tycke! Nu på höstkanten kan man plocka bären när de fått några frostnätter och göra saft alternativt ge spirituosan en annorlunda touch!

Amerikansk hagtorn - ett intricat problem

Amerikansk hagtorn (Crategus intricata) har röda och granna bär på hösten...

...inte riktigt alla blad har fallt av än trots rejäl nattfrost...

...dessa tornar (taggarna kalls faktiskt så) har jag dock en frostig relation till!

Den första hela novemberveckan var fylld av papperskorgstömning, framkomlighetsbeskärning och röjning av en häck som till största delen bestod av amerikansk hagtorn. Efter det sistnämnda äventyret känns kroppen som en kombination av nåldyna och voodoodocka. Amerikansk hagtorn (Crategus intricata) torde vara det perfekta alternativet för den som vill ha en snabbväxande, härdig (zon VII) samt i det närmaste ogenomtränglig häck med ca 5 cm vassa tornar! På vårkanten blommar den i vitt och hösten bjuder på röda och ganska dekorativa bär. M a o ett perfekt val för den som inte vill ha oönskat besök!

Färgstark höst

Den japanska lönnen utanför köksfönstret har gått från grönt till riktigt knallröd...

...lönnen i Botan får däremot en orange höstfärg...

...som lyser upp tillvaron rejält!



Brinnande orange lyser också lönnarna den här hösten...

...för att inte tala om denna Prunus kurilensis!

I morse när jag cyklade till jobbet var det ett par minusgrader och höstlöven singlade sakta ner från trädkronorna. Torsdagskvällen bjöd dessutom på snö och blåst som lök på laxen - vintern står m a o och lurar runt hörnet! Den här vecka bjöd dock på ett par riktigt fina höstdagar med sol och framkomlighetsbeskärning. De magiska talen vad gäller framkomlighetsbeskärning är 4,60 respektive 3,20! Den förstnämnda för gator och den andra lägre varianten gäller gång och cykelbanor - då talar vi alltså fri höjd!

Rosenkvitten II

Rosenkvitten (Chaenomeles)...

...hela familjen rosenkvitten...

...samt lilla blomknoppen i slutet av oktober.

Blommorna...

...samt hela rosenkvittenbusken när det begav sej i våras!

Rosenkvittenmarmelad - en "bitter-sweet" upplevelse!

Det kan väl egentligen kvitta, men i år tog jag mej äntligen i kragen och gjorde rosenkvittenmarmelad! Något som jag tänkt att göra ända sen jag läste om rosenkvitten för allra första gången i början av 80-talet. Det var definitivt krångligare än jag trodde - små svårskalade frukter som var svårt att få fruktkött av. Blandat med äpple så blev det en riktigt god "bitter-sweet" marmelad. Rosenkvitten (Chaenomeles) var redan i våras föremål för en blogg av undertecknad då den blommade som allra bäst. Döm om min förvåning när jag ser att samma lilla buske har blomknoppar i slutet av oktober.

Ljungplantering

Ljung (Calluna vulgaris)

Calluna finns i många färgvarianter

Klockljung (Erica tetralix)...

 ...i mitt tycke en tråkig variant av ljung!

Årets ljungplantering vid Centralstationen, Västerås - signerad undertecknad.

Den gångna veckan bjöd på en resa tillbaka till dinousariernas tid, då höstjobbet till stor del bestod av ljung- och lökplantering. Ljungplantering i all ära  men lökklämmandet(!) fick jag dock klara mej utan! Riktig ljung (Calluna vulgaris) tycker jag är och ser betydligt trevligare ut än klockljung (Erica tetralix) - men det är förstås min alldeles egna åsikt...

Hundtandsliljeplantering

Hundtandlilja (Erythronium) som den ser ut i full blom...

...och lökarna ser som namnet antyder ut som hundtänder.

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) före uppstamningen...

...och efter; se på sjutton - står inte min tjänstebil därbakom också!

Första hösten under mitt trettiotreåriga(!) parkarbetarliv som jag inte är med och planterar lök! Kan vara en milstolpe - alternativt punkt för en så kallad "gammal och kär tradition". Hur som helst känns det litet konstigt att inte delta i årets lökplantering! Istället får jag glädjas åt de sex hundtandsliljelökar som jag petade ner på min lilla radhustäppa i torsdags. Annars bestod föregående vecka till största delen av beskärning i alla dess olika former - som t.ex. uppstamning. Beskärning är något som jag gillar att hålla på med.

Västerås "Botan" i oktober

Geranium "Rozanne"...

...passar bra under rubriken rikblommande marktäckare...

...blommar "tacksamt" från juni fram till frosten kommer och är härdig i hela landet!

Rundeln under asken som undertecknad var med och grävde...

Vy´n inifrån Botan ut mot Biskopsgatan innehåller bl.a ask, hängbok, rödek och inte minst en höstfärgad häggmispel.

Magnolian med både "frukt" och knopp som ger hopp om ännu en vår...

Boklöv ej att förväxla med backhopparen med samma namn...

Nattfrost och en oktobersol som inte bjuder på någon nämnvärd värme - så ser verkligheten ut idag! En tur förbi Västerås Botaniska på förmidda´n bjuder i allafall på  fägring i form av Geranium "Rozanne" som blommar intensivt i rundeln under asken  närmast biblioteket. Annars är det väl inte så mycket annat att yvas över så här års! Kanske magnolians röda frukter då som ser ganska speciella ut, dessutom ser man att dom redan laddar för nästa års blomning genom att redan sätta knopp!

Havtorn II

Havtorn (Hipopphaë rhamnoides)...

...c-vitaminhalten i ett havtornsbär motsvarar c-vitaminhalten i ett apelsin...

...många apelsiner blir det...

Läste dessutom att de lansettlika bladen går utmärkt att göra te på!

De gigantiska havtornsbuskarna i Östra Hamnen, Västerås

Tog en sväng förbi "mina" havtornbuskar i Östra Hamnen,  veckan som gick - de såg ut att att må alldeles utmärkt! Att kalla dom för mina är kanske litet väl magstarkt då jag bara varit och beskurit dom för ett par år sedan. Kanske delad vårdnad är närmare sanningen då jag allt som oftast träffat på en trevlig äldre herre boende i huset närmast som brukar sitta och filosofera under havtornsbuskarna! Havtorn (Hipopphaë rhamnoides) kallas också för havstörne och finnbär dessutom "är förmodligen det av jordens alla bär som innehåller flest vitaminer i stor mängd" enligt Wikipedia. Havtornsbuskar är uppdelade i hon och hanbuskar där hanen pollinerar honbusken....resten får Ni räkna ut själva...